Nilla Nielsen live på Ven

Live, Live 2012, Nilla Nielsen, Recension

Den 20 oktober 2012 såg jag Nilla Nielsen live på Ven.

För en månad sedan såg jag den längsta konserten någonsin när Nilla Nielsen spelade 4,5 timmar i Eskilstuna. Detta rekord är nu slagit – av Nilla Nielsen. Denna kväll spelade hon hela 5 timmar på Turistgården på Ven. Och hon gjorde det med en gipsad fot!!! Denna fantastiska sångerska är verkligen helt unik!

Denna gången var det en duo-spelning tillsammans med Erik ”Bobo” Urban på gitarr. De spelade 68 låtar. Det blev såväl egna låtar som massor av covers – många önskades av publiken och Nilla visade än en gång hur otroligt bra hon är på att spela på gehör.

Under första setet spelade Nilla 26 låtar. Hon öppnade med sin egen fina Kommer inte att sova i natt, Fields of Gold, Baby Can I Hold You, Ännu doftar kärlek, det egna mästerverket Så nära och The Rose.

Nilla spelade egna låtar som Not Ready, En annorlunda kontaktannons och en lång rad lysande covers som Men bara om min älskade väntar, Brown Eyed Girl, I Still Haven’t Found What I’m Looking for, Ironic och Mercedes Benz.

Efter en kort paus var det dags för det andra setet som var ännu längre – hela 42 låtar! Nilla öppnade då med The Boxer och Cecilia.

Hon spelade egna låtar som The UFO Song (the Guinea Pig Song), You Should Know By Now.

Nilla gör otroligt bra versioner av What’s Up och One Of Us.

En av de roligaste låtarna under kvällen var No Woman No Cry där Nilla dels hittar på lite egen text och dels börjar prata med en gäst som är på väg till baren… ”Du kan inte gå nu, det är ju nu allting ska ordna sig”…

Erik ”Bobo” Urban briljerar i introt till Thunderstruck, men glömmer bort att han har plektrumet i munnen när han ska börja sjunga…

Andra bra covers är One, Lodi, Beast of Burden, Piece of My Heart, Weak och Twist and Shout.

Det var lite väl mycket sorl från publiken, men det varvades med skön allsång och roligt mellansnack. Detta var en spelning när det redan från början önskades många covers, men även om Nilla gör dessa grymt bra föredrar jag när hon spelar sina egna fantastiska låtar.

Jag tycker det är helt enormt att en artist orkar stå på scen och spela/sjunga i 5 timmar – att hon dessutom gör det halvsittande på en barstol (när hon inte hoppar upp och ner på den) med en nyopererad fot i gips är helt sanslöst. Det ska inte gå, men detta är en artist som bjuder sin publik på sitt yttersta – och det slår nästan alla andra jag sett live (och det är flera hundra).

Tack än en gång för en helt makalös upplevelse, Nilla! Du är så grym och jag ser fram emot nästa konsert!