Little Steven & The Disciples of Soul live i Köpenhamn

Den 22 november 2017 såg jag Little Steven & The Disciples of Soul live på Amager Bio i Köpenhamn.

När jag såg Little Steven & The Disciples of Soul live på Sweden Rock Festival i somras var det bra, men jag saknade många av mina favoritlåtar. Kvällens spelning i Köpenhamn skulle bli något helt annat.

Amager Bio i smockfullt av människor när Little Steven och hans 15-mannaband kommer in på scen strax efter kl. 20. Första låten ”Even the Losers” är en cover av och hyllning till Tom Petty. Han följer upp med 4 låtar från nyaste albumet ”Soulfire”.

Little Steven säger att ikväll är Amager Bio en fristad från den politiska verklighet jag brukar sjunga om. Han hade bestämt sig för att ha kul på sin födelsedag och jag har sällan sett en sådan spelglädje som Little Steven & The Disciples of Soul bjöd på denna novemberkväll.

”Coming Back” är en grymt bra låt som finns med på ”Soulfire”. Låten släpptes redan 1991, men då av Southside Johnny & The Asbury Jukes på deras bästa skiva ”Better Days”, som producerades av Little Steven och som även skrev de flesta låtarna. Det är en fullkomligt lysande rocklåt. Hornsektionen öser på liksom trummisen Rich Mercuro – och inte minst Little Steven själv på gitarr.

Efter ”The Blues is My Business” (en cover av Etta James) kommer 3 kanonlåtar på raken. ”Love on the Wrong Side of Town” skrevs tillsammans av Little Steven och Bruce Springsteen åt Southside Johnny som gav ut den i slutet på 70-talet. Marc Ribler drar igång den underbara melodin på sin gitarr och de 3 körtjejerna får igång publiken. Hornsektionen är kanonbra, inte minst Ed Manion på saxofon.

Steve berättade en historia från Asbury Park i början på 70-talet och säger ”I wrote a song about it” innan han drar igång ”Until the Good is Gone” som är en av alla kanonlåtar på Little Stevens debutalbum ”Men Without Women” från 1982. Körtjejerna är återigen mycket bra.

Den följs av en annan höjdare från samma platta. ”Angel Eyes” är en kärlekslåt Steve skrev till sin fru Maureen. ”Angel Eyes” är också en grymt bra rocklåt. Det är ett jäkla tryck på hela bandet och vi bjuds på en härlig gitarrduell mellan Steve och Marc.

When I look into your angel eyes
You got me baby, I realize
I ain’t never gonna make you cry
Ooh, you angel eyes

Efter konsertens 7 första låtar har jag redan fått höra 4 kanonlåtar som inte var med på Sweden Rock Festival i somras. Det är hur kul som helst och det skulle komma ännu mer lite senare.

Efter denna första urladdning sänks tempot lite i sköna ”Some Things Just Don’t Change”, som är bra liksom ”Saint Valentine’s Day”. Little Steven, eller Steven Van Zandt som han egentligen heter skrev låten ”Standing in the Line of Fire” till Gary U.S. Bonds.

”I Saw the Light” är nog den bästa låten på senaste plattan ”Soulfire” bland de som jag inte hört tidigare med andra artister. Bandet verkar ha jättekul – inte minst Steve och Anthony Almonte (percussion) som skämtar med varandra och ler med hela ansiktet.

Några mindre bra låtar följer innan det är dags för ”Princess of Little Italy” – även den från debutplattan. Det är en jättebra ballad där vi även får höra både mandolin och dragspel.

Little Stevens musik har alltid varit en blandning av olika musikstilar och det var även kvällens konsert. Det var rock, blues, soul, gospel, reggae m m. Jag gillar förstås mest när han rockar på, men jag gillade även reggaemedleyt med ”Solidarity” / ”Leonard Peltier” och i synnerhet ”I am a Patriot”. De först- och sistnämnda finns båda med på albumet ”Voice of America”.

”Ride the Night Away” är en helt fantastisk rocklåt som tidigare spelats in av 2 av mina stora favoriter: Jimmy Barnes och Southside Johnny & The Asbury Jukes. Det är också en av de bästa låtarna på Little Stevens ”Soulfire”. ”Ride the Night Away” är definitivt en av kvällens absolut bästa låtar. Grym rock’n’roll med ett härligt band som verkligen kan ösa på. Sköna gitarrsolon med både Little Steven och Marc Ribler.

 

Steven Van Zandt är mest känd som legendarisk gitarrist i Bruce Springsteen & The E Street Band, men han är även en mycket bra låtskrivare och producent. Han har varit medproducent på flera av Springsteens bästa skivor och var ofta den som fick Bruce att rocka ännu mer. Han har producerat skivor åt bl a Lone Justice, Gary U.S. Bonds och Southside Johnny & The Asbury Jukes. Han har skrivit ett otal kanonbra låtar – både åt sig själv och andra artister. ”Ride the Night Away” är en av hans bästa låtar.

”Bitter Fruit” är en av Little Stevens mest kända låtar. Den fanns också med på ”Freedom No Compromise”, men är inte någon av mina favoriter. Det var dock tydligt att publiken gillade den.

Avslutningen av konserten är magisk. ”Forever” har alltid varit en av mina största favoritlåtar med Little Steven. Det är en suverän låt som även den finns med på ”Men Without Women”. Och den version av låten vi bjuds är strålande. Vilket tryck – både på bandet och publiken.

If I give you my heart would you love me forever
Would you pick up the pieces if I stumble and fall
If my world falls apart could you keep it together
If I can’t have you I don’t want no one at all

När jag skrev om sommarens spelning på Sweden Rock Festival räknade jag upp 12 låtar jag saknade. Jag hade hoppats på att Little Steven & The Disciples of Soul skulle spela några av dessa ikväll, men jag hade inte trott att jag skulle få höra hela 9 st av dem. Helt underbart!

Det har varit en fantastisk kväll, men den är inte riktigt slut än. Little Steven fyller denna dag 67 år och bandet börjar spela en väldigt glad version av Beatles-låten ”Birthday”. Alla skrattar, jublar och sjunger när det kommer in massor av ballonger och en stor födelsedagstårta. Little Steven är märkbart rörd och får försöka flera gånger innan han lyckas blåsa ut alla ljus i tårtan.

Sällan har väl ”I Don’t Want to Go Home” passat bättre än denna kväll. Låten skrevs av Steve till Southside Johnny & The Asbury Jukes debutplatta med samma namn från 1976. 41 år senare jag Little Steven själv ut låten på ”Soulfire”. Det är en glad och härlig låt som får hela publiken att sjunga och dansa.

Kvällens sista låt är en av de absolut bästa låtar Little Steven skrivit – kanske den allra bästa. ”Out of the Darkness” är en grym rocklåt från albumet ”Voice of America”. Jag har alltid älskat låten. Det blir en fantastisk avslutning på en fantastisk konsert. Vilket grymt ös det är av ett grymt band på strålande spelhumör. Frontmannen låter Marc Ribler ensam ta hand om gitarren på sista låten med han själv sjunger, dansar och ser ut att njuta som aldrig förr.

Out of the darkness and hand in hand
Baby together we will make our stand
Reach out and touch me we can win somehow
I know there’s nothin’ that can stop us now
Oh baby, come with me out of the darkness

Det är lite svårt att beskriva hur bra denna kvällen var. Sommarens spelning på Sweden Rock Festival var bra, men detta är bättre – det är så oerhört mycket bättre. 15 rutinerade och oerhört begåvad musiker utstrålar en glädje man sällan ser. Det är kanonlåt efter kanonlåt på ett utsålt Amager Bio.

Little Steven & The Disciples of Soul

Steve Van Zandt (Sång, gitarr)
Marc Ribler (Gitarr)
Jack Bradley (Bas)
Rich Mercuro (Trummor)
Lowell ”Banana” Levinger (Piano, mandolin)
Andy Burton (Orgel, dragspel)
Anthony Almonte (Slagverk)
Ed Manion (Saxofon)
Stan Harrison (Saxofon, flöjt)
Clark Gayton (Trombon)
Ravi Best (Trumpet)
Ron Tooley (Trumpet)
Jackie Perkins (Kör)
Sara Devine (Kör)
Tania Jones (Kör)

Recension

5 – BT