Homemade Sin live i Malmö
Den 24 oktober 2017 såg jag Homemade Sin without Dan Baird featuring Joe Blanton live på St Gertrud i Malmö.
Dan Baird & Homemade Sin är ett av världens bästa band och jag har sett dem många gånger live, senast i somras – även det på St Gertrud. En kort tid efter det kom beskedet att Dan Baird drabbats av leukemi och fick avbryta turnéerna resten av året. Även basisten Micke Björk tar en paus under hösten, men resten av bandet spelar vidare. Nu är det inte vilka ersättare som helst. Joe Blanton spelar sedan ett antal år i The Bluefields tillsammans med såväl Dan Baird som Warner E. Hodges.
Jag såg Warner live några dagar tidigare i Klippan då han spelade sina egna låtar (Eric Ambel och Webb Wilder spelade också samma kväll).
Homemade Sin öppnade i bästa stil, med 2 st härliga Georgia Satellites-låtar. Först ”The Myth of Love” och sedan ”Mon Cheri”.
De följdes av några nyare Homemade Sin-låtar innan det var dags för kvällens första höjdpunkt. Micke Björk kommer ju från Malmö och även om han egentligen har en paus så hoppade han in på bas under en helt fantastisk version av ”Crooked Smile”. Micke var bra, men Warner var helt enorm på elgitarr. Mauro och Joe var också mycket bra.
Efter en urladdning som ”Crooked Smile” skulle de flesta band ta det lite lugnare ett tag, men inte Homemade Sin. ”Two for Tuesday” var om möjligt ännu bättre. Det är en av Homemade Sins absolut bästa låtar och den var nästan lika bra denna kväll som om Dan hade varit med.
Om man har kört 2 kanonlåtar på raken, kan man ju lika bra fortsätta med en 3:e… Warner E. Hodges är ju inte bara gitarrist i Homemade Sin utan även gitarrist i ett annat av världens bästa band – Jason & The Scorchers. Jag har aldrig hört Homemade Sin spela någon JATS-låt tidigare, men denna kväll fick jag höra 3. Joe Blanton ville rocka vidare och spela en snabb låt. Jo, jag vet att ”Absolutely Sweet Marie” är en Bob Dylan-låt, men då är den inte så snabb. När Jason & The Scorchers gör låten är den mycket snabbare och rockigare. Homemade Sin körde JATS-versionen…
Visst saknade man förstås Dan Baird, men inte lika mycket som jag hade trott. Joe Blanton är en mycket bra ersättare och rockade på rejält hela kvällen. Precis som när Dan är med verkade det inte finnas någon bestämd setlista. Bandet spelar de låtar de känner för. Och nu kände man för ”Dixie Beauxderaunt” och det var det ingen i publiken som hade något emot. Första set avslutades med ännu en Georgia Satellites-låt. Jag hade inte hört ”Red Light” live sedan 2009 och det var kul att Homemade Sin spelade den på nytt.
Efter en halvtimmes paus var bandet tillbaka på scen. Efter den inledande ”Shake It Til It’s Sore” blev det ytterligare 2 Georgia Satellites-låtar. Först en bra version av ”Open All Night” och sedan en ännu bättre version av ”Railroad Steel”. Den senare är en helt sanslöst bra live-låt. Det är alltid ett grymt tryck när bandet spelar denna lysande låt. Det var fullt ös låten igenom, speciellt på Warner och Mauro.
När 2/3 av The Bluefields var på scen var det på sin plats att även spela ett par av detta bands låtar. ”Bad Old Days” var bäst, men ”Shake Em on Down” är inte heller dålig. De följdes av ”Julie & Lucky”.
Dan Bairds kanske allra bästa låt från åren efter The Georgia Satellites är ”I Love You Period”. Det är en helt suverän rocklåt. De senaste åren har alltid Dan och Warner delat på sången under låten. Ikväll var det Joe och Warner som delade på sånginsatsen. Hela bandet delade på öset. Lite senare sjöng Warner ”Don’t Pass Me By”.
Avslutningen av konserten var helt enorm. Det var rock’n’roll när den är som allra bäst. ”Sheila” är en av The Georgia Satellites allra bästa låtar och den har alltid varit grym att höra live. Joe, Warner, Sean och Mauro rockade som få andra band kan göra. Den nästan 7 minuter långa låten bestod inte vara av ”Sheila”. Dan brukar själv väva in lite olika låtar i den, men Joe Blanton hade redan tidigare sagt att han var en gammal punkare som gillade The Ramones så ”I Wanna Be Sedated” passade alldeles utmärkt. Därefter blev det liten från låten ”Pills” och sedan lite av ”Do You Wanna Dance” innan det hela avslutades med resten av ”Sheila”.
”Sheila” är rock’n’roll rakt igenom precis som nästa låt. Alla som vet vem The Georgia Satellites var (och även många som inte gör det) brukar åtminstone känna till en låt. ”Keep Your Hands to Yourself” var deras största hit och det är en av de bästa rocklåtar som någonsin gjorts. Den var helt lysande!
Kvällens sista låt var kanske den allra bästa. John Denver skrev originalet, men Jason & The Scorchers gör den bättre än alla andra. ”Take Me Home Country Roads” i deras version, och i Homemade Sins version, en sanslös rocklåt. Det var ett ordentligt tryck och efter några minuter gav sig Warner Hodges ut bland publiken och drog igång en härlig allsång.
Bandet tackade publiken för en kul kväll till stormande applåder. ”Take Me Home Country Roads” skulle egentligen vara kvällens sista låt, men publiken ville höra ännu mer. Sista låten blev en makalös version av ”If Money Talks”, även det en Jason & The Scorchers-låt.
Homemade Sin är ett otroligt bra band så jag hade förväntat mig en bra rockkväll även om Dan Baird och Micke Björk inte skulle vara med, men att den skulle vara så är fantastiskt bra hade jag inte förväntat mig. Det var som Dr Rock skrev till Dan Baird på Facebook efteråt:
Dan Baird,you can be proud of your band tonite! They did a great job!
Homemade Sin
Joe Blanton (Sång & gitarr)
Warner E Hodges (Gitarr & sång)
Sean Savacool (Bas)
Mauro Magellan (Trummor)
Micke Björk (Bas) (låt 5)