Bruce Springsteen & The E Street Band live i Stockholm
Den 5 juni 2009 såg jag och Maria Bruce Springsteen & The E Street Band på Stockholms Stadion. Liksom dagen före var det väldigt kallt, men vi slapp som tur var regnet. Konserten var betydligt bättre än gårdagens – en av de bästa jag sett med Springsteen (dock ej i Ullevi-klass).
Precis som igår kom Nils Lofgren in och spelade Idas sommarvisa på dragspel. Det märktes nästan direkt och speciellt under Badlands att idag var stämningen på topp och publiken var i högform.
Det var färre låtar från den nya skivan idag och därmed blev konserten betydligt bättre. Önskelåtarna Hungry Heart, Growin’ Up och Thunder Road satte ännu mer fart.
Lite senare fruktansvärt bra versioner av The Promised Land och speciellt Radio Nowhere, vilket antagligen var den bästa version jag hört av denna kanonlåt. Lost in the Flood var också mycket bra med härligt gitarrsolo av Nils Lofgren.
Bland extranumren var American Land och Glory Days helt fantastiska. Under American Land hoppade i stort sett varenda människa i publiken på både innerplan och läktare i takt under ett ursinnigt tempo – det var grymt att se.
Bruce Springsteen & The E Street Band
Bruce Springsteen (sång, gitarr & munspel)
Roy Bittan (piano, dragspel & synthesizer)
Clarence Clemons (saxofon, slagverk & sång)
Little Steven (gitarr & sång)
Nils Lofgren (gitarr & sång)
Gary Tallent (bas & sång)
Övriga musiker
Charlie Giordano (keyboards & dragspel)
Jay Weinberg (trummor)
Soozie Tyrrell (violin, gitarr & sång)
Cindy Mizelle (kör)
Curtis King (kör)
Turné
Working on a Dream tour
Publik
33 000
Andra recensioner
4 – Markus Larsson (Aftonbladet)
3 – Anders Nunstedt (Expressen)
Videos från konserten
Hungry Heart
Radio Nowhere
Idas sommarvisa
De 2 i särklass bästa spelningarna Bruce någonsin gjort i Sverige var på hans Tunnel of Love Express tour, 2 och 3 Juli 1988. Dom var fruktansvärt mycket bättre än Ullevi 1985 ( jag såg både 85 och 88). I efterhand så ligger Stockholm 1988 som en särklass etta. Sedan tycker jag några spelningar både i Göteborg och Stockholm var bättre än Ullevi 1985. Andra dagen på Ullevi 2003 tex var långt bättre än 85. 1985 var det alldeles för mycket prat innan låtarna och han totalförstörde Glory Days genom att efter inledningsriffet stoppa låten och prata 5 minuter innan den började( katastrofalt dåligt). Innan THE river och My Home town var det tal på mellan 5-8 minuter. I övrigt fanns det inget flyt alls. Det kunde ta 3 minuter emellan låtarna. Bruce var helt enkelt inte mogen utomhusställen 1985 något han solklart blev 1988. Nej Ullevi 1985 var dålig för att prata klarspråk. Efter att ha sett honom på Isstadion 1981 var jag förvånad över hur mycket sämre han var på Ullevi 1985. Men som sagt de 2 dagarna 2003 var mycket bättre än 1985. På Tunnel of Love Express turnén 1988 var han som klart bäst. Utöver de 2 sanslösa Stockholm Stadion konserterna såg jag honom 1988 i Öst Berlin inför 500 000 personer ( lika bra som de 2 Stockholm Stadion konserterna ) och den avslutande konserten på Nou Camp i Barcelona inför 95 000 personer ( också den lika bra som Stockholm Stadion konserterna. Bruce satte rekord i Spanien när han på rekordtid sålde slut de 2 konserterna där. 70 000 biljetter till Madrid konserten ( som jag missade) och 95 000 biljetter till konserten på Nou Camp sålde slut på någon timme. Spanien hade på den tiden aldrig sett något ens i närheten av det. Vanligtvis tog det stora stjärnor en vecka eller mer att sälja slut biljetterna. Där satte Springsteen ett rekord i snabbast sålda biljetter i Spanien någonsin. Konserten i Öst Berlin inför 500 000 människor sålde slut på nolltid också och anses idag vara ett skjäl till att Berlin muren till slut föll.