Aerosmith live i Norje

Live, Live 2017, Recension

Den 8 juni 2017 såg jag Aerosmith live på Sweden Rock Festival i Norje. De spelade på Festival Stage.

När jag såg Aerosmith på Sweden Rock 2010 var de inte speciellt bra. All den energi som saknades då hade de emellertid tydligen sparat till årets spelning för jäklar vad bra de var. Tillsammans med Sator var Aerosmith bäst av alla band på SRF 2017.

Aerosmith började bra, inte minst i ”Young Lust”. Redan som 3:e låt kommer den bästa låt de någonsin gjort. ”Cryin'” är en helt magisk låt (det är också min största favoritmusikvideo som något band nånsin har gjort). De levererar en makalös bra version av ”Cryin'” och Steven Tyler sjunger strålande. Till sin hjälp har han inte minst Joe Perry på gitarr.

Direkt efter ”Cryin'” börjar Joey Kramer slå ännu hårdare på trummorna, Joe Perry fyller i med några välkända gitarriff och Steven Tyler börjar sjunga ”There Something’s Wrong With the World Today”. ”Livin’ on the Edge” är även den en av Aerosmiths bästa låtar. Steven och Joe verkar verkligen ha funnit varandra igen. Det här är grymt bra.

”Love in an Elevator” fortsätter på samma spår. Vi bjuds på en strålande version av denna kanonlåt. Aerosmith har spelat tillsammans i 47 år. Denna turné sades först vara bandets avskedsturné, men tack och lov verkar de ha ändrat sig på den punkten. Spelar de så här bra får de gärna fortsätta många år till.

Efter 3 raka knockoutlåtar drar Aerosmith ner på tempot lite och levererar en suverän version av ”Janie’s Got a Gun”. Hela konserten var jättebra, men dessa 4 låtar är utan tvekan konsertens höjdpunkt. Jävlar vad bra det var.

De spelar covers – varför förstår jag inte. De har tillräckligt många bra låtar för att kunna skippa det.

Det var helt otroligt mycket folk på plats och såg Aerosmith. Nästan alla Sweden Rock Festivals 33 000 besökare tycktes vara där. Måste vara årets i särklass mest välbesökta spelning på SRF. Efter att inledningsvis ha stått ganska långt fram drog jag mig efter drygt halva spelningen lite längre tillbaka och såg resten på ganska långt avstånd. Det var häftigt även det.

Den bästa låten under andra halvan av spelningen var ”I Don’t Want to Miss a Thing”. Steven Tyler sjunger otroligt bra och låten är helt magisk. Dude ”Looks Like a Lady) är bra och är den sista låten före extranumren.

Dessa börjar med att Steven Tyler sätter sig bakom flygeln och börjar spela ”Dream on”. Efter en stund vandrar Joe Perry upp och ställer sig med gitarren på samma flygel. Joe går ner igen och då är det dags för Steven att inta samma plats. Rökmaskinerna går för fullt när denna strålande ballad avslutas.

Konserten avslutades med en mycket bra ”Walk This Way”. Som efter andra makalösa konserter är man lite tagen efteråt. Det tar en stund innan man verkligen inser att sådana här upplevelser får man verkligen inte ofta. Aerosmith var inte bara bra, de var faktiskt helt makalöst bra. Aftonbladets rubrik var ”Aerosmith är ett föredöme för alla” och Expressens var: