The Rainmakers live i Norje

Live, Live 2014, Rainmakers, Recension

Den 4 juni 2014 såg jag The Rainmakers live på Sweden Rock Festival i Norje.

Redan på vintern 2013 blev jag otroligt glad när jag såg att The Rainmakers skulle spela på Sweden Rock Festival. Jag brukar vara på SRF och efter festivalen varje år har man möjlighet att önska band inför kommande år. De senaste 10 åren har jag önskat Rainmakers varje gång. Det är förstås inget hårdrocksband, men vad spelar det för roll när det är ett av världens genom tiderna bästa rockband. Jag köpte direkt en 4-dagarsbiljett för att inte riskera att missa denna händelse.

Jag hade sett Rainmakers live 5 gånger tidigare (samt Walkenhorst & Porter ytterligare 1 gång) och vet vilket otroligt liveband dom är. Jag har även haft nöjet att bli inbjuden till deras soundcheck 2 gånger i Norge. En tid före SRF frågade deras turnéledare mig om jag skulle till SRF. Såklart! Stian frågade då om jag ville hjälpa till lite som crew. Jag sa förstås ja direkt.

Jag mötte upp Rainmakers när de kom till Norje. Det var kul att se Bob, Rich, Pat, Jeff och Stian igen. Eddie reste med tåg så i och med tågstrejken var han lite försenad. Först åkte vi till scenen och kollade läget backstage. Eftersom det var ett antal timmar till Rainmakers skulle gå på scen bjöd jag med dem till Magnus & Camillas rockstuga. Det blev många skratt och några öl innan vi gick tillbaka till festivalområdet för att äta.

Alla som varit på festival vet att maten kan vara sådär. För det mesta är det mer eller mindre samma halvtaskiga snabbmat som man sitter på marken och käkar. Jag hade alltså inte förväntat mig att komma in i ett jättefint tält, med röd matta på golvet, linnedukar och kristallkronor i taket. Det serverades en otroligt god 3-rätters middag med öl/vin. Jag har aldrig någonsin ätit så gott/fint på en festival.

Sedan var det dags för soundcheck och därefter lite uppladdning backstage. Det var en skön avslappnad stämning med ett rutinerat rockband.

När Rainmakers går på scen är det mycket folk i publiken. De inleder med 2 låtar från den nya plattan. Först Shithole Town som är min favoritlåt på skivan. Bob Walkenhorst slår på kobjällran medan Jeff Porter har lite problem att få ljud från sin elgitarr. Det löser sig dock snabbt och konserten är igång. Rock’n’roll redan från början 🙂

Jag hjälpte Eddie att filma konserten. Tror han hade med sig 5-6 kameror själv också min då. Det var första gången jag stod mellan publiken/kravallstaketet och scenen och filmade en konsert – ganska coolt. Videoklippet nedan med Shithole Town är från min och Eddies handhållna kameror. Videoklippet med Reckoning Day är från Eddies kameror. Övriga videos nedan är endast med min kamera (ljudet kunde ibland varit bättre, men jag råkade stå precis vid basen…). Nästa låt, Monster Movie är också bra.

Tornado of Love har alltid varit en av mina största favoritlåtar med Rainmakers. Det är en grym rocklåt och publiken gillar verkligen vad som spelas. Man fortsätter rocka med Downstream. ”Me and Mark Twain was having us a ball”….

Bob Walkenhorst är en grym textförfattare. Det finns få låtskrivare som har sådan bredd och fantasi. Snakedance är en av många exempel på detta. Det är också en de rockigaste låtarna. Bob Walkenhorst ropar ”Alright Sweden Rock, let’s have a good time”, Jeff Porter briljerar på gitarr, Pat Tomek slår på trummorna med otrolig kraft och the instructor himself, Rich Ruth ser till att det är bra tryck genom hela låten.

Lite lugnare tempo, men skönt gung i Width of a Line från albumet Flirting With the Universe. Bobs mellansnack får alla att skratta. Wages of Sin är en grym låt med en helt genial text.

”If heaven is guilt, no sex and no show
Then I’m not sure if I really want to go”

Reckoning Day är en suverän låt från albumet The Good News and the Bad News. Rainmakers är bättre än någonsin och publiken är med på noterna. Jag ryser så bra det här är.

Given Time är bra, men därefter är det dags för en av kvällens riktiga höjdpunkter. Shiny Shiny är låten som innehåller textraden jag döpte min förra musikblogg efter. Bob inleder med att berätta om Rainmakers resa till Sverige. Vet dock inte om så många köper att dom kört bil hit… Men när han säger ”So get in the back seat of our big American car” får alla vara med på resan. Bandet har kul på scen, publiken är lyrisk och jag njuter av varje sekund. Så här bra har Sweden Rock Festival aldrig varit tidigare. Herregud vilken spelning vi får se ikväll.

Nu blir det fullt ös resten av spelningen. Rockin’ at the T-dance är första låten på första albumet. Grym rocklåt som bjuder på en resa från Kansas City till månen och tillbaka. I Hoo Dee Hoo öser Pat på rejält bakom trummorna.

Det är dock ingenting mot vad han gör under nästa låt – Pat på trummor och Rich på bas visar hur massivt och tungt Rainmakers kan låta om dom vill. Information är en av Rainmakers bästa låtar och jag har alltid älskat den. Det var dock först när jag hörde den live jag insåg precis hur jäkla bra den är. Hela bandet är helt makalösa. Detta är kvällens allra bästa låt – sanslöst bra!!!

Rainmakers avslutar med sin kanske mest kända låt. Let My People Go-Go är även det en suverän låt. Även om det var 25 år sedan de spelade i Sverige förra gången (i Göteborg – det var förresten första gången jag såg dem live) så kan publiken låten och det blir bitvis rejäl allsång.

Tyvärr har tiden gått alldeles för fort. På setlistan står egentligen två låtar till (I Talk With My Hands och Big Fat Blonde), men SRF är stenhårda på att speltiden ska hållas så de hinns tyvärr inte med. Det är riktigt synd för det hade varit riktigt kul att se BFB på SRF. Nåja strunt i det. Det har även utan den varit en helt fantastisk kväll. Rainmakers är vid sidan av Bruce Springsteen världens bästa band och det här är den bästa spelning jag någonsin sett på Sweden Rock Festival.

Vi tar en öl efteråt och pratar lite innan jag hjälper bandet packa ihop inför deras resa mot nya spelningar i Norge de kommande dagarna. Innan de åker får jag den senaste plattan Monster Movie och en snygg T-shirt.

Stort tack Bob, Rich, Pat, Jeff, Stian och Eddie. Det var en fantastisk dag som jag aldrig kommer att glömma. Hoppas det inte dröjer 25 år innan Rainmakers spelar i Sverige nästa gång! Welcome back, guys!